Mina bästa ritredskap

 
Någon undrade vad jag använder mig utav när jag ritar/målar/klottrar, så jag passade på att ta fotografera mina redskap medan det fortfarande var ljust(?) ute. Jag vill bara tillägga att jag inte är någon expert när det kommer till tekniker och färgsättning. Jag målar och blandar lite hur som helst och det fungerar ganska bra, men det är definitivt något jag vill lära mig mer om. Om ni har några frågor besvarar jag dem gärna.
 
Fine liner 0,05 och 0,1 tunna svarta tuschpennor som jag inte kan leva utan
 
Akvarellfärger och mjuka penslar som kan suga upp vattnet. 
Stabilo vattenbaserade tuschpennor 0,4 använder jag också flitigt.
 
Färgpennor som jag nog har kvar sen lågstadiet. Jag gillar att använda dessa i kombination med tusch.
 
Givetvis använder jag även vanliga blyertspennor och sudd, men det gör väl alla vare sig man ritar eller inte.
 
 

Typ identiska

Blir så glad av era värmande ord. tack fina ni.

En blåmes som inte är blå


mjao


doodle

 

Från Hannah till Hanna

 
Alltså, det finns få saker som kan mäta sig med handskrivna brev.

Dagens viktigaste måltid


mys i soffan

 
 Det var inte så lätt att få in en A3 bild i en A4 skanner, men ni får helt enkelt stå ut med den fula gråa nyansen.
 
Nu till något annat.
 
Jag tycker ni ska lämna mer kommentarer om vad ni tycker! Alltså jag vet att jag har typ 3 personer som regelbundet läser min blogg (läs:mamma, Hannah och någon någon främling) Men jag skulle som sagt uppskatta något slags existensbevis om det så bara är ett ord.
 
Tack och hej.
 

Torsdag

(Gammal bild)

När man ritar istället för att plugga


Fina flickor klär sig i klänning och kjol


Grå måndag i Stockholm

 
 
 
 


Helgen har ägnats åt att skratta åt minnen, torka tårar och låta oläkta sår få plåstras om. Jag har tvingats inse att mina ungerska anknytningar har knytits upp, en efter en och kvar finns bara en tom lägenhet utan värme. 
Det har varit tungt, men samtidigt väldigt fint. Jag har tillbringat tid ensam vid ankdammen, studerat gamla gubbar som roat sig med att mata ankor,jag har strosat runt på konstmuseum och tagit tillflykt till Murakamis världar när den riktiga har gjort mig besviken. 
 
Nu är jag hemma, tankarna är fortfarande långt borta någonstans och jag har svårt att tänka längre än ett steg åt gången, men så får det vara. "Tiden läker alla sår" var det någon som sa, så jag väljer att tro på de orden.

RSS 2.0