Godkväll
Flätor för fina flickor (och katter)
Prövade att rita flätat hår och kände mig lite rebelisk. Living on the edge.
Det varade dock inte särskilt länge.
Jag fick ett återfall och kunde inte hindra pennan från att rita en katt.
Katterna tar över mitt liv (läs: mitt ritblock) men det är trots allt ett ganska oskadligt beroende.
En till räv
De där universella lösningarna som inte hjälper mot psykisk ohälsa.
Nu har jag visst ritat igen
Gammalt
Jag kollade igenom arkivet och kom över bland annat dessa bilder. De är målade för cirka två år sedan när jag var ett psykiskt vrak. Ändå är mina block från den tiden oerhört färgglada och humoristiska. Ritandet var nog det enda i mitt liv som inte var jobbigt eller färglöst och tur var väl det.
En dag i januari
Svenska skogar
Jag ritar älgar, harar och alla de andra djuren som är bosatta i de svenska skogarna. Visst är det lätt att rita av en älg precis som den ser ut, men jag vill inte göra det. Jag vill hitta just det där attributet som gör djuret så speciellt och karaktäristiskt.
Skål för det nya året!
Så har ännu ett år passerat.
2012 började allt annat än bra och vips så tvingades jag på nytt avbryta skolan för ännu en tur i vårdkarusellen.
Ångest och behandling har alltså präglat det gångna året. Det är först nu under de senaste månaderna som jag har börjat förstå att livet inte är totalt meningslöst. Det är visserligen tungt att inse att drygt fyra år av mitt liv har ägnats åt självförakt och isolering, medan mina jämnåriga har tagit studenten och utvecklats.
Men jag vet också att det destruktiva beteendet vidmakthåller distansen till vännerna och mina framtidsplaner.
Jag vill inte leva så något mer.
Då får det hellre vara extra tungt nu en stund, än att jag i resten av mitt liv låter mig styras av ångest.
