illustration.webblogg.se

Rosetten är gjord av pennväss-rester, ni vet de där taggiga restprodukterna som blir till när man vässar udden på pennor. Resten är gjort med olika mönstrade/enfärgade papper och lite tusch till konturerna.

Det har blivit mycket ritande av flickor den senaste tiden, men det får vara så nu. Ovarierat. (Är det ens ett ord?)

Hur som helst så har jag lov från vux, så jag kan ju inte skylla min bristande kreativitet på studier.

 

Tänk om jag kunde vara en såndär människa som skriver böcker eller målar ambitiösa tavlar eller stratar upp föreningar, en såndär människa som inte behöver pressas från olika håll för att få saker gjorda.

Jag antar att jag är för pessimistisk och för tillfreds med att läsa andras böcker.

 

Jag och min psykolog pratade om perfektionism.

Den senaste veckan har perfektionismen varit oerhört påtaglig i allt jag kommit mig för. Allting måste bli perfekt.

I London hade jag planerat exakt vad vi skulle göra. 

Jag kan inte skriva en analys i psykologi, eftersom jag fastnar vid valen av ord. 

Jag har skrivit x antal brev, men kastat samtliga på grund av en fel formulering eller felstavning.

Jag har ritat, men ingenting blir någonsin färdigt.

 

En mur av krav som jag själv har skapat står i min väg och jag vet inte hur jag ska ta mig förbi den.

 

När jag var liten ville jag länge bli arkitekt. Jag tyckte om att rita hus. Sen insåg jag att man som arkitekt måste använda linjal och vara bra på matte, så jag gav upp den drömmen. Hus har jag dock fortsatt att rita, men på mitt sätt, utan formler och mått. Jag tycker bäst om sneda hus.

 

Jag vill dessutom säga tack för era fina ord, det gör mig så himla glad.